Förstår ni vad jag menar om jag säger "klonkig"?

Vi satt och tittade efter stora matsalsbord i går. Vi har insett att vårt gamla matsalsbord är på tok för litet för matsalen, det ser ut som en liten fnutt i det stora rummet. Så nu letar vi efter något som är 1 m brett minst 2,5 meter långt och det får gärna gå att göra upp till fem meter långt =)
Det ska vara massivt och hålla i 20 år =)
Någon som har några tips. Vi har en avogenhet mot "klonkiga" bord och gillar 40-50 och 60-talsstil... tyvärr så hade de inte så stora rum då =(
Jag har en personlig fablesse (tror det stavas så och har synonymen förkärlek) för lite trekantiga ben...
Som dessa =) sååå fint... Hittat på http://www.snickis.se/matbord.html

och ännu lite bättre

Ringde till RMC och de meddelade att vaccinationsmottagningen hade fel och de nya rönen säger att man bara behöver vänta en månad efter vaccination =) Så nu är allt on track igen =)

Så mycket bättre

I dag känns det bättre, lite sömn kan göra under och fasan för att ha nya elever i tidiga tonåren kan göra att vem som hellst fokuserar på annat.

Vad är väl fyra månader

Fyra månader känns som en evighet just nu, i  alla fall för mig. D funderar över varför jag börjar gråta och det gör väl jag med till viss del.
I dag hade jag äntligen fått tid att ringa vaccinationsmottagningen och boka en tid för att bli vaccinerad mot röda hund. Glad i hågen så bad jag dem om en tid eftersom jag ville påböeja behandlingen, kände mig genast dum som inte hade en aning om att hur detta med vaccination funkar. Tydligen så får jag inte vara gravid (två veckors väntan eftersom jag precis haft ägglossning), sen får jag inte bli gravid på tre månader efter det eftersom det är farligt för fostret. Så kanske inte fyra månader men i alla fall tre och en halv.
Gråter några tårar till och skriver upp i min almanacka att jag ska ringa RMC i morgon och meddela dem att det inte går att påbörja behandling på ett tag och att de nog ska informera om detta antingen på hemsidan eller när de har första mötet. Det är jobbigt nog med förväntan och besvikelse varje månad.

Wohoo

Var på Idol i gårkväll. Det var ju helt sjukt hur kul det var att se hur tvproduktionen fungerar. Under reklampauserna så var det underhållning av utröstade Idolartister så det var inte en lugn stund. När det var längre pauser kunde man gå ut och ta en drink i baren.
Jag röstade helt klart på Moa och Amanda F, ryste över hela kroppen när jag hörde Moas fields of gold. Blev dock lite förvånad nu när jag kollade igenom snabbgenomgången och upptäckte att det för tvtittarna inte alls var lika bra som för oss som var där. På föreställningen hörde man bara att Amanda P sjöng falskt men tvverjonen så var det också lite andra som gled på skalan.
Jessie J var sjukt bra på scenen men det var lite synd att scenen var så låg så att vi på parkett hade svårt att se artisterna. Det var helt klar värt att gå dig, både trevligt sällskap och jag kan intyga att vi som inte är så insatta i Idol också har grymt kul och kan njuta. Sitt dock inte på parkett om det är så att ni irriterar er på plakat och barn som skriker hejarramsor.

Barnsjukdomar

Jupp, jag saknar barnsjukdomar eller snarare är det så att en av mina vaccinationer haft ett bäst föra datum och nu måste jag vaccineras igen mot röda hund. Efter det måste jag vänta en månad på behandling. Jag som hade tänkt vara klar med alla tester innan jul och att sen sätta igång direkt. Nu måste jag vänta till januari innan det är dax med behandling, inte för att jag är helt på det klara med vad de menar med behandling. Jag tror att det först, självklart beroende på vad testerna visar, blir en omgång med hormoner för att stimulera äggproduktionen. Om inte det funkar så finns det sen lite olika alternativ som är mer eller mindre komplicerade beroende på vilket problemet är.
Vårt möte med vården fortsatte i alla fall att vara bra och vi fick en så mysig sjuksköterska att tala med. Hon var lycklig över att få dra blod från D (det är inte ofta man får sticka en läkare =) och han fick även ett stort blåmärke på armen, medan han konstaterade att jag minsan inte fick mera än ett litet litet blåmärke som knappast syns. Orättvist tydligen.
RSS 2.0