Tillbakablick
Var hos kuratorn i onsdags och hade "terminsavslutning". Vi kollade på hur det var första gången som jag var där och hur långt jag har kommit nu. Jag har börjat inse hur dåligt jag mådde men att jag inte såg det för för mig var det "normalt". Jag dolde det även för alla omkring mig, man kan ju inte må dåligt...
Jag tror inte mina vänner vet hur mycket de hjälpte mig under denna tiden och fortfarande gör. Ni har lyssnat och funnits där när jag behövt och fått mig att glömma när det har varit vad jag vill.
Jag känner mig mycket annorlunda i dag. Jag ser på mig själv på ett nytt sätt. Maken skulle säga att jag har förlorat min förmåga att komma i tid till evenemang. Jag säger bara - det ordnar sig...
Vi får se om vi kan hitta en balans, men just nu behöver jag lite lösa boliner i mitt liv =)
Jag tror inte mina vänner vet hur mycket de hjälpte mig under denna tiden och fortfarande gör. Ni har lyssnat och funnits där när jag behövt och fått mig att glömma när det har varit vad jag vill.
Jag känner mig mycket annorlunda i dag. Jag ser på mig själv på ett nytt sätt. Maken skulle säga att jag har förlorat min förmåga att komma i tid till evenemang. Jag säger bara - det ordnar sig...
Vi får se om vi kan hitta en balans, men just nu behöver jag lite lösa boliner i mitt liv =)
Mamma
Min lille gullunge sov i femtimmarspass i natt och nu har han sövt sig själv i vagnen. Just nu är det gott att vara mamma, i går kväll när han inte ville sova så var det inte det =/
Foglossning
I veckan var jag hos kuratorn och gjorde en ny skattning för att se hur jag mår. Enligt den så mår jag mycket bättre och jag känner det själv med. Jag har fått verktyg att hantera min depression och hjälpa mig själv igenom de svackor som kommer. I veckan har jag också tagit beslutet att sluta amma. Detta för att se om min foglossning minskar om mina hormonnivåer kommer tillbaka till det vanliga.
När jag var gravid och fick foglossning så var det tanken på att det skulle försvinna efter förlossningen som fick mig att orka med. När jag sen hade genomgått förlossningen och inte känt av foglossningen så trodde jag att jag hade tur och slapp skiten. Men så dök den upp igen och är lite som den var när jag började jobba i höstas. Men nu har jag ingen förlossning som kan rädda mig från det onda. Så jag letar efter inspiration och information som kan hjälpa mig. Funderar starkt på att maila den där Tomas Thorstensson som finns i Sundsvall. Här nedan finns några länkar till texter om någon är intresserad.
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/backensmartorinklusivesymfyseo
http://www.babyvarlden.se/Gravid/Komplikationer/Ska-man-bara-sta-ut-med-smartan--Varannan-kvinna-drabbas-av-foglossning/
http://www.netdoktor.se/graviditet/artiklar/foglossning-och-symfysiolys
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2008/akupunkturgereffektivsmartlindringvidfoglossning.5.47049d691193c95625a800010726.html
http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/foglossning-paverkar-gravidas-livskvalitet-.cid1114282
http://www.dagenssjukskoterska.se/nyheter/forskning/ny-behandling-vid-foglossning
När jag var gravid och fick foglossning så var det tanken på att det skulle försvinna efter förlossningen som fick mig att orka med. När jag sen hade genomgått förlossningen och inte känt av foglossningen så trodde jag att jag hade tur och slapp skiten. Men så dök den upp igen och är lite som den var när jag började jobba i höstas. Men nu har jag ingen förlossning som kan rädda mig från det onda. Så jag letar efter inspiration och information som kan hjälpa mig. Funderar starkt på att maila den där Tomas Thorstensson som finns i Sundsvall. Här nedan finns några länkar till texter om någon är intresserad.
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/backensmartorinklusivesymfyseo
http://www.babyvarlden.se/Gravid/Komplikationer/Ska-man-bara-sta-ut-med-smartan--Varannan-kvinna-drabbas-av-foglossning/
http://www.netdoktor.se/graviditet/artiklar/foglossning-och-symfysiolys
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2008/akupunkturgereffektivsmartlindringvidfoglossning.5.47049d691193c95625a800010726.html
http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/foglossning-paverkar-gravidas-livskvalitet-.cid1114282
http://www.dagenssjukskoterska.se/nyheter/forskning/ny-behandling-vid-foglossning
Beslut
Dagen har varit bra. Jag har fattat beslutet att avsluta amningen. Det är sorgligt att efter så många månader av kämpande sluta men eftersom det finns en chans att foglossningen försvinner i och med att jag får tillbaka mina hormonnirvåer på en mer normal nivå så tycker jag det är värt det. Jag orkar inte en sommar till utan att kunna göra någonting. Så nu blir det några jobbiga dagar/veckor beroende på hur lång tid det tar, om ni har några råd så tar jag tacksamt mot dem. Jag har talat med bvc också och fått råd men man kan aldrig få för mycket.
Upp och ner
Och så ramlar man lite igen. Att världen ska vara så förbannat vinglig.
Att erkänna
Jag trodde jag visste vad kärlek var innan jag fick min Skrutt. Insåg i går att det inte ens var i närheten. Hur underbart är det inte att se hur han lyser upp när han ser mig, känna värmen från hans ögon och det underbara leendet.
Det underbaraste var att känna känslan och äntligen känna sig hel. Jag har under de senaste månaderna träffat en kurator på vårdcentralen och fått diagnosen mild depression. Det är svårt att inse, ibland känns det självklart och men oftast så har jag svårt att se det. Det är lätt att förstå när tankarna virvlar och tårarna kommer men när jag ser min son så kan jag inte förstå varför jag skulle vara deprimerad. Jag tror det är detta som är svårast, att erkänna för sig själv.
Men i går kände jag och insåg jag hur mycket jag älskar min son. Jag har mentalt vetat det men just den där svallande känslan har inte funnits där. Så i går satt jag på golvet och grät glädjetårar och kramade min son. Han är det underbaraste som finns och jag tror jag är på väg att må bättre.
Det underbaraste var att känna känslan och äntligen känna sig hel. Jag har under de senaste månaderna träffat en kurator på vårdcentralen och fått diagnosen mild depression. Det är svårt att inse, ibland känns det självklart och men oftast så har jag svårt att se det. Det är lätt att förstå när tankarna virvlar och tårarna kommer men när jag ser min son så kan jag inte förstå varför jag skulle vara deprimerad. Jag tror det är detta som är svårast, att erkänna för sig själv.
Men i går kände jag och insåg jag hur mycket jag älskar min son. Jag har mentalt vetat det men just den där svallande känslan har inte funnits där. Så i går satt jag på golvet och grät glädjetårar och kramade min son. Han är det underbaraste som finns och jag tror jag är på väg att må bättre.
Legitimation
Funderade just på detta med lärarlegitimationen - för de som har tagit examen efter första juli 2011 så kostar det 1500 att få ut legitimationen. Kunde de då inte åtminstone skicka ut ett papper för legitimationen. Nej man får den som pdf skickad på mailen =P Snacka om att värdera lärares legitimation högt - kanske får man snabbare handläggning om man betalar? Många har nu väntat i över 1,5 år för att få höra något om sin legitimation.
Det krävs så lite...
Det krävs så mycket beröm för att faktiskt känna det och så lite kritiska kommentarer för att få dig att må skit. Varför gör man så mot sig själv och varför gör man det mot andra?
