En liten tidslinje över min vår för er som  har missat allt. Jag har varit lite hemlig av mig och det är mest beroende av att jag har varit lite full med hormoner och inte riktigt vetat vad jag ska skriva.

I februari genomgick vi tester för att se om det fanns någon anledning till att vi inte kunde få barn. Vi fick ett tungt besked från läkaren om att jag inte producerar tillräckligt många ägg och att det därför är mycket osannolikt att vi själva skulle kunna få barn utan hjälp. Det beslutades att vi skulle genomgå en IVF (provrörsbefruktning) under våren. D och jag begav oss hemåt för att smälta nyheten och kolla kalendrar för att se hur det skulle passa med hormoner, sprutor och läkartider under våren. Vi beslutade att vänta till april med att genomföra IVF.

När april anlände så kan jag även referera till ett tidigare inlägg där jag med stora bokstäver skrev SPONTAN graviditet… Det var aldrig något som vi förväntade oss skulle hända men när jag som bäst under påsklovet gick och väntade på mensen för att kunna ringa sjukhuset och inleda vår behandling så kom den inte… två dagar över tiden så tog vi ett prov.

Den fantastiska känslan när jag såg testet förändras och började fundera varför kontrollsträcket satt så långt ner på stickan och inte där det brukade. När sen det andra sträcket dök upp så brast alla fördämningar och jag kunde inte tala på ett tag.

Så spontant kan tydligen inträffa, och innan ni börja tala om att det handlar om att man slappnar av så vill jag bara säga bullshit, man blir inte avslappnad av att få veta att man inte kan få barn eller att det är svårt, man mår skit och gaskar upp sig själv för IVF och att möta världen på sitt eget sätt med nyheten. Så detta med spontan handlar bara om att man har en jäkla massa TUR.

Så vi ska få ett litet decemberbarn =)